Månskärvor

Oförmågan. Det är oförmågan som är värst. Det känns som att blivit tömd på innehåll och det bara ekar. Ekar oro. Ekar ont. Jag tog mig nästan till bussen.

Men jag slutade på köksgolvet iallafall. Jag tror att det är ett sjukdomstillstånd.. Det sa i alla fall kuratorn. Jag brukar kalla det för mental feber. Det är ingen som riktigt vill förstå.

Ikväll ska jag supa. väldigtkonstruktivt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0