...

Det visste jag inte sekunden innan jag påpekade att det var jobbigt att bära sitt keyboard utan case. Jag tycker om att tala med främlingar, inse att man egentligen inte är främlingar. Vi har hela världen framför oss och resten av våra liv, men vi har aldrig varandra, snart så skiljs vi åt. Vi lever på lånad tid, har mer till godo för somliga, kanske måste vi därför ta vara på de allra kortaste bekantskaperna än mer. Förevigt är ingenting värt, så i en sekund tror jag att jag älskade dig. Men snart så skiljs vi åt. Alla är vi en och samma, alla är vi ensamma.


Som du alltid sa mon cherie,
Alla är vi..