You took something perfect and painted it red.

Jag låg i sängen och du satt två meter ifrån. Jag slumrade till. Du reste dig upp, kom och la dig bredvid, jag kysste din hals. Sedan vaknade jag igen. Du satt kvar där, två meter ifrån. Två meter av tomhet, två meter av ingenting.
Vi vågar inte, för att vi så gärna vill. Eller så vill vi inte för att vi inte vågar. Eller så vet vi inte vad vi vill, eller så vill vi ingenting.

Din hand i min, det är allt jag vill, sen släpper vi taget, så somnar vi in.
Kvällen innan sov jag med någon annan. Och inatt sov vi så långt isär. Ikväll sover jag med någon ny igen. För jag vill inte vara själv.
Jag orkar inte vara din vän.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0