...

Metromani är en åkomma som yttrar sig så att den drabbade erfar en obetvinglig lust att tala på rim.

Hancock var väldigt bra. Ironiskt nog kom både jag och syster överens om att den fick 4 av 5 toasters. Det den faller på är att den såklart avslutas med ett klassiskt hollywoodending. Jag tycker personligen att filmen hade varit mycket bättre om alla hade dött.

typ.
 
ska på bio ikväll igen om jag orkar. Kung fu panda awaits me.
Jag blev mäkta besviken när jag fick höra att mina småsyskon redan hade gått och sett den. Utan mig!

• Köpa söta skolsaker
• Genomgå en styleupdate.
• Återgå till normal dygnsrytm.

Tänk vad lätt det var när man var liten. Man kunde gå fram till praktiskt taget vem som helst och slänga ur sig "vill du bli min kompis?". Sen så var det liksom bara bestämt. Varför ska det egentligen vara svårare än så?

Jag och syster vi ska pröva på ett socialt experiment.
Nästa gång vi råkar befinna oss på en busshållplats, kanske lite lågt batteri på iPoden och någon söt främling i närheten drar vi genast fram repliken
"Hej! Ska vi bli kompisar?"

Vad tror ni de svarar?
Nej. Här i blygSverige är vi nog lite för reserverade för att bemöta med ett glatt "javisst". Vi lever våra egna liv och väljer våra vänner noga. Så vi tänkte försöka reda ut lite olika begrepp. Vart går gränsen mellan en polare och en kompis, är det ens någon skillnad? Och vad definierar egentligen en vän?

Vän
Någon du känner dig nära till. Du kan och vill prata om allt och ingenting med personen. Vet att du kan ringa närhelst du behöver det, eller om du bara har lust. Ni träffas och umgås. Umgås sådär riktigt på riktigt alltså. Ni har delat många skratt på vägen, men också en del tårar. Har antagligen känt varandra under en längre tid.

Kompis
Någon du tycker mycket om att umgås med. Pratar om mer lättsamma saker. Har antagligen delat många skratt tillsammans men inte så många tårar. Du kan ringa personen bara för att du har lust utan att det skulle vara konstigt.

Polare
Någon du känner, men mer på det ytliga planet. Ni har antagligen festat tillsammans ett antal gånger. Om ni skulle träffas på till exempel bussen blir det dock mest kallprat.

Efter mycket diskuterande och funderande om vänner och olika personer beslutade jag och syster att det finns ytterligare tre sorts bekantskaper. Förutom folk som man bara är bekant med såklart (En bekant är förresten någon du hälsar på om du skulle stöta på personen, men du vet egentligen inte varför.) Hursomhelst. Vi uppfann "Ibland-kompisarna". De där som egentligen passar in på någon av beskrivningarna här ovan. Men bara ibland. Ni kanske bor långt ifrån varandra. Eller inte har något direkt gemensamt egentligen, men, tycker ändå om varandra. Mycket.

Så. Nu undrar ni som läser säkert varför jag skriver ner allt det här, som säkert redan är rätt uppenbart. Det ska jag tala om för er. Därför att det finns en del störda personer som inte vet det här. Som tror att man är bundisar om man har träffats tre gånger, eller påstår att de älskar en bara för att man har delat en taxi någon gång. Det sorts beteendet är endast skrämmande.
Sen så finns det ju såklart andra, som när de läser detta tänker att det är en självklarhet, men aldrig riktigt reflekterat över saken på egen hand. Gör det nu isåfall.
*konstpaus*


För det är riktigt viktigt att veta vilka som är ens sanna vänner.
Och det är riktigt viktigt att vårda den vänskapen.
Och det är riktigt vikigt att endast säga
Jag älskar dig

om man verkligen menar det.

Måste ju bara påpeka det. Jag tycker om dom. Dom är ganska lagom. Kommer itne ivägen osv. Jag brukar få höra att de är fina och de tycker jag också. Men jag har ju inte käkat så mycket den här sommaren och min stackars små tuttar har fått sona för det. Så lite nojig blir man ju. Öhm...

så...

nu vet ni det.

Torsdag. Vi packade upp. Åt och drack. Såg oss om i staden. Promenerade tillbaka. Sov.

Fredag. Vi åt frukost. Vi shoppade. Vi fikade. Vi letade efter en skoaffär. Vi åt och drack. Vi blev besvikna för skoaffären sög. Vi gick hem till hotellet och fräschade upp oss. Vi kikade på hundertwasserhaus. Vi fikade. Vi begav oss till pratern. Vi åt och drack. Vi åkte riesenrad. Vi tog oss hem. Vi sov.

Lördag. Vi hälsade på Omas ungdomskamrat och hennes man. Jag svettades sönder. Jag förstod ingenting när de pratade gamla minnen på tyska. Vi åt glass. Vi promenerade runt i området där de hade växt upp. Vi missade bussen. Vi åt och drack. Vi begav oss hemåt. Vi sov.

Söndag. Vi träffade släktingar som jag inte ens visste att jag hade. Vi var på heurigen. Vi begav oss hemåt. Vi packade. Vi sov.

kort sagt
vi kom, vi såg, vi segrade.
lägger upp bilder ikväll eller imorn.
bah. ännu ett löfte...

diamonds are a girls best friend

Jag behövde verkligen den här semestern. Bort från nacka, få lite perspektiv på saker. Ibland är man så fokuserad på att vara någon i alla andras ögon att man glömmer bort att vara sig själv. Jag har inte ens längtat hem. Jag har älskat på avstånd, men inte saknat. Ioförsej var jag bara borta fem dagar. Men det var fem riktigt behövda dagar.

Your close relationships with others can undergo some abrupt changes at this time. The driving force behind these changes is your impatient, demanding need to achieve greater sincerity, honesty, and understanding between you and others.

people always leave
especially I
especially me

f-useless
f-bitter?
f-urious!

Att det kan rymmas så många sanningar i en låt. Att en kombination av toner kan få ditt hjärta att stanna. Att orden som uttalas får dig att känna dig så liten.

Just nu spelas finner ingen av impulsiv livsstil på repeat.